Sommar: Nu det flöjtar om barrverkens yviga man I lavlupna grenar hos furor och gran Kådoströmmar sförta fram i barkfårors ban Och mossa stammens rot bekransar
Höst: Stormens anderöster genom lövsalen röd Där dvärgbjörkar flamma i den höstliga glöd Den kämpalystne gudom bringar sommaren nöd Falina löv i vinden dansar
I fröjdestinnad bunad Av fyra makters tid Där hällen ligger runad Av skalder, störst är nordan Och aldrig läggs den nid En konungslig fullbordan
Vinter: Frost har tronat fjällvärid och snöbäddat land Kristallisk isöken längs dess strand Fimbulkylan kväder likt en rovriddarshand Blodet tjälas, ty den dräper
Vår: Kylan löser sin snara kring insjö och länt Det bittra vargavädret äro förvänt Solens strålar markens lyster nu återtänt Runt åar vattenröken väper
I fröjdestinnad bunad Av fyra makters tid Där hällen ligger runad Av skalder, störst är nordan Och aldrig läggs den nid En konungslig fullbordan